Vem var Calla Curman?

Tillbaka till startsidan

Carl Curman 
1833-1913.

              Curmans villor i Lysekil.

Calla Curman 
1850-1935.

 


Calla Curman föddes den 12 november 1850 i Jönköping. Föräldrarna var fabrikören, senare godsägaren Carl Frans Lundström och Sofie Malmberg.

C.F. Lundström och brodern Johan Edvard (Janne) Lundström  utvecklade i Jönköping de svenska säkerhetständstickor som Gustav Erik Pasch uppfunnit på 1840-talet. Bröderna Lundström startade sålunda den sedermera världsomfattande tändsticksindustrien.

Calla, som var makarna Lundströms enda barn, visade tidigt en både musikalisk och litterär begåvning och hon fick privat undervisning i franska och engelska.

Som 17-åring gifte hon sig med läkaren Adolf Liljenroth. Men redan 1874 gick denne bort och fyra år senare gifte hon sig med Carl Curman, professor vid Konstakademien, läkare och grundare av Lysekil som badort (1863). 

Sommarhus i Lysekil

År 1873 hade Carl Curman byggt sommarhus i Lysekil. Midsommardagen 1878 – tre månader efter bröllopet – brann Storstugan ned till grunden. Två år senare kunde paret flytta in i en nybyggd Storstuga, även den i fornnordisk stil, en byggnad som står kvar än idag vid sidan av Lillstugan som är några år äldre och inte drabbades av branden. I dag ägs de curmanska villorna (bilden ovan) och bebos sommartid av avkomlingar till Carl och Calla Curman (AB Curmans villor i Lysekil).

Calla var en sann naturvän och friluftsmänniska. Under 1880- och 90-talen gjorde hon åtskilliga fjällvandringar i både Sverige och Norge. Många sommarkvällar i Lysekil gick hon med sin vandrarstav till Stångehuvud, där hon slog sig ned på någon av utsiktsplatserna uppe vid Vindarnas grotta eller Valhall för att se solen gå ned.

Floragatan 3 medelpunkten

I Stockholm uppförde Carl – som 1885 hade skapat Sturebadet – och Calla Curman en villa vid Floragatan 3 (se foton från 2012) på Östermalm och denna blev något av en medelpunkt i Stockholms kulturella umgängesliv under 1880- och 90-talen. Bland gästerna på de curmanska mottagningarna, som ordnades vid några tillfällen varje år under höst och vinter, märktes flera av den tidens namnkunniga personer inom vetenskap, konst, litteratur m.m. Det curmanska hemmet gästades exempelvis av konstprofessor August Malmström (målare av "Grindslanten"), författaren Viktor Rydberg, poeterna Carl Snoilsky och Björnstierne Björnson samt författaren och kvinnosakskvinnan Ellen Key.

Nämnas kan att Viktor Rydberg i dikten "Träsnittet i psalmboken" omnämner Peter Lundström, som var Callas farfar.

Calla Curman var en av grundarna av kvinnosällskapet Nya Idun samt Handarbetets vänner och hon var även en av dem som skrev på uppropet till bildandet av Mors Dag 1919.

Varje sommar till Lysekil

Calla Curman återvände troget år efter år varje sommar till Lysekil och till Stångehuvud. 1913 gick hennes man Carl ur tiden och några år senare påbörjade hon inköpen av mark i Stångehuvudområdet, ett arbete som avslutades 1920.

Förutom donationen av Stångehuvudområdet till Kungl. Vetenskapsakademien 1925 märktes en rad donationer av Calla Curman, bland annat till Egyptiska museet och Historiska museet i Stockholm, Kungliga Vetenskapsakademien och till medicinsk forskning.

Calla Curman blev 84 år gammal och gick ur tiden den 2 februari 1935. Hon efterlämnade i sitt äktenskap med Carl Curman barnen Sigurd, riksantikvarie, Ingrid gm. barnläkare Hjalmar Fries, Nanna gm. professor Robert Fries och Carl, godsägare, Antuna.

Läs mer om Calla Curman:
Från ett föredrag hållet i Föreningen Norden, Lysekil, 12 november 2007