|
Calla
Curman föddes den 12 november 1850 i Jönköping. Föräldrarna var
fabrikören, senare godsägaren Carl
Frans Lundström och Sofie Malmberg.
C.F.
Lundström och brodern Johan Edvard (Janne) Lundström utvecklade
i Jönköping de svenska säkerhetständstickor som Gustav Erik Pasch
uppfunnit på 1840-talet. Bröderna Lundström startade sålunda den sedermera världsomfattande tändsticksindustrien.
Calla, som var makarna Lundströms enda barn, visade tidigt en både
musikalisk och litterär begåvning och hon fick privat undervisning i
franska och engelska.
Som 17-åring gifte hon sig med läkaren Adolf Liljenroth. Men redan
1874 gick denne bort och fyra år senare gifte hon sig med Carl Curman,
professor vid Konstakademien,
läkare och grundare av Lysekil som badort (1863).
Sommarhus i Lysekil
År 1873 hade Carl Curman byggt
sommarhus i Lysekil. Midsommardagen 1878 – tre månader efter bröllopet
– brann Storstugan ned till grunden. Två år senare kunde paret
flytta in i en nybyggd Storstuga, tillverkad vid Ekmans
Mekaniska Snickerifabrik, i fornnordisk stil. Den villan står kvar än idag vid sidan av Lillstugan som är några
år äldre och inte drabbades av branden.
I dag ägs de curmanska villorna (bilden
ovan) och bebos
sommartid av avkomlingar till Carl och Calla Curman (AB Curmans
villor i Lysekil).
En
modifierad kopia av Curmans villa finns vid Brådstupsvägen 27 i
stadsdelen Hägersten i Stockholm.
Villan fick namnet Villa
Sagatun och uppfördes år 1881 för Curmans gode vän Gustaf
Retzius och hans hustru Anna Hierta-Retzius. Villan ligger på en höjd
med utsikt över Mälaren och Klubbensborg.
Calla var en sann naturvän och friluftsmänniska. Under 1880- och
90-talen gjorde hon åtskilliga fjällvandringar i både Sverige och
Norge. Många sommarkvällar i Lysekil gick hon med sin vandrarstav till
Stångehuvud, där hon slog sig ned på någon av utsiktsplatserna uppe
vid Vindarnas grotta eller Valhall för att se solen gå ned.
Floragatan 3 medelpunkten
I Stockholm uppförde Carl – som 1885 hade skapat Sturebadet – och Calla Curman en
villa, Curmanska
villan, vid Floragatan 3
(se foton från 2012) på Östermalm. Denna blev något av en medelpunkt i
Stockholms kulturella umgängesliv under 1880- och 90-talen. Bland gästerna
på de curmanska mottagningarna, som ordnades vid några tillfällen
varje år under höst och vinter, märktes flera av den tidens
namnkunniga personer inom vetenskap, konst, litteratur m.m. Det
curmanska hemmet gästades exempelvis av konstprofessor August Malmström (målare av
"Grindslanten"), författaren
Viktor Rydberg, poeterna
Carl
Snoilsky och Björnstierne Björnson samt författaren och kvinnosakskvinnan
Ellen Key.
Nämnas kan att Viktor
Rydberg i dikten "Träsnittet i psalmboken"
omnämner Peter
Lundström, som var Callas farfar.
Calla Curman var en av grundarna av kvinnosällskapet Nya Idun samt
Handarbetets vänner och hon var även en av dem som skrev på uppropet
till bildandet av Mors Dag
1919.
Varje sommar till
Lysekil
Calla Curman återvände troget år efter år varje sommar till Lysekil
och till Stångehuvud. 1913 gick hennes man Carl ur tiden och några år
senare påbörjade hon inköpen
av mark i Stångehuvudområdet, ett arbete som avslutades 1920.
Förutom donationen av Stångehuvudområdet till
Kungl.
Vetenskapsakademien 1925 märktes en rad donationer av Calla Curman,
bland annat till Egyptiska museet och Historiska museet
i Stockholm,
Kungliga Vetenskapsakademien och till medicinsk forskning.
Calla Curman blev 84 år gammal och gick ur tiden den 2 februari 1935.
Hon efterlämnade
i sitt äktenskap med Carl Curman barnen
Sigurd, riksantikvarie, Ingrid
gm.
barnläkare
Hjalmar Fries, Nanna gm. professor Robert
Fries och Carl, godsägare, Antuna.
Läs mer om Calla
Curman:
Från ett föredrag hållet i Föreningen
Norden, Lysekil, 12 november 2007
|
